Nu har här varken spelats bandy eller fotboll på
idrottsplatsen som syns på bilderna här nedan på många år, men när det spelades
var det bandyn som var mest framgångsrik för klubben, Hälleforsnäs IF, som
håller till här (och som i år har 100-årsjubileum) spelade Allsvensk bandy just
här under många år på 1950-, 60- och 70-talet. Ja, sammanlagt spelade
Hälleforsnäs IF faktiskt 314 Allsvenska matcher och klubben ligger fortfarande
på 25:e plats i bandyns maratontabell. Bästa resultat nåddes säsongen 1978/79
då klubben var ända framme i ett omspel i semifinalen, men mer om det under
bilderna här nedan.
Fotbollen som spelats här då? Ja, den har INTE varit lika
framgångsrik som bandyn, men för det har den inte varit dålig. Under slutet av
50- och början av 60-talet spelade klubbens representationslag i dåvarande div.
3, det som nu motsvaras av ”Ettan”.
Bästa tabellplaceringar var säsongerna 1962 och -64 då man slutade 3:a,
och man var då på gränsen att få kvalspela till div. 2, det som nu är
Superettan. Och det är minsann INTE dåligt för en liten bruksort med inte ens tretusen
invånare! Men efter de åren har resultaten inte varit lika bra, och klubben har
sakta men säkert sjunkit längre ned i serierna med något litet ryck uppåt i
seriesystemet då och då, senast var i slutet av 80-, början av 90-talet då
klubbens representationslag inom fotbollen spelade i div. 4.
Och nu över till bilderna i detta inlägg som är tagna i
mitten av maj innevarande år, förutom då de två sista som jag tog under en 1:a maj-demonstration 1983 på ungefär samma punkt jag tog bilderna nu senast. Ja,
förutom den första bilden som är över resterna av den gamla läktaren.
Och så fortsättningen om slutspelet 1978/79 då Hälleforsnäs
IF var ända framme i semifinal i bandyns slutspel, och där man fick möta Brobergs IF.
Första matchen, som spelades borta mot Broberg i Söderhamn, förlorades med klara
8-3. I hemmamatchen sen, som spelades på Isstadion i Eskilstuna då det inte
fanns spelbar is på Edströmsvallen i Hälleforsnäs, vann HIF med 2-1. Det betydde
en tredje avgörande match, och eftersom Broberg vunnit med fler mål i sin
vinstmatch än vad HIF hade gjort i sin spelades den omspelsmatchen på Brobergs hemmaplan.
Tyvärr förlorade HIF denna tredje avgörande match med 5-2. Men tänk om… Hade
HIF vunnit den matchen hade det blivit finalspel mot Karlstadslaget IF Boltic
som det året vann sitt första SM-guld av sammanlagt 15 stycken.
Men när jag ändå
skriver, jag måste väl även nämna något om kvartsfinalen den säsongen, en
kvartsfinalserie som HIF spelade mot Västerås SK. Det blev ett kvartsfinalspel
som likt semifinalen mot Broberg även den gick till omspel till en tredje match.
För efter att ha förlorat första matchen kvarten borta mot VSK med 3-2 lyckades
HIF i match 2, som spelades på Isstadion i Eskilstuna då det inte fanns spelbar
is på Edströmsvallen, vinna med 3-1 inför den rekordstora publiken på hela 4 431
personer, då nytt publikrekord på Isstadion. Och med det resultatet fick HIF
spela som hemmalag i den tredje avgörande matchen. Tyvärr fick även den matchen
spelas på Isstadion i Eskilstuna då det fortfarande inte fanns spelbar is här
på Edströmsvallen i Hälleforsnäs. Matchen spelades tisdagen den 6:e mars 1979,
och även då sattes det ett nytt publikrekord på Isstadion! Det kom faktiskt
hela 6 262 åskådare dit för att se den matchen. Och det är faktiskt ett rekord
som faktiskt står sig än idag så här 46 år senare!!! Och eftersom HIF åkte ur
slutspelet i semifinalen mot Broberg förstår du nog att HIF vann även den matchen
mot VSK, denna gång med 5-3. Kan väl lägga till att jag som gammal
Hälleforsnäsare och ”Brukets Blå-supporter” nog tycker att det var den absolut
härligaste sportupplevelse jag upplevt som sådan. Du kanske undrar varför just
den var bättre än t.ex. hemmavisten mot Broberg? Jo, för när klubben blev klar
för slutspelet, det blev man i en match som spelades i Katrineholm mot
Uppsala-laget IK Sirius då det även i den matchen inte fanns spelbar is på
Edströmsvallen. Och naturligtvis var jag även på den matchen. När vi åkte hem
efter den matchen, som slutade 3-3 var det naturligtvis sportradion som var på
i bilen, för på den tiden lottades slutspelet i direktsändning i just
sportradion, och vi ville förstår höra vilka HIF skulle få möta i kvartsfinalen.
När lottningen genomförts och det blev klart att HIF lottats mot VSK blev det
sändning från just Västerås som den kvällen förlorat hemma mot IF Boltic i en
betydelselös match då båda klubbarna redan var klara för slutspelet. Och det vi
fick höra där i bilen var ett enormt jubel på Rocklunda bland VSK:s spelare,
ledare och publik, för hur skulle de kunna förlora en kvartsfinal mot lilla Hälleforsnäs
IF… Så gissa om kvällen 6:e mars 1979 var en av de bästa sportupplevelserna jag,
och säkert många andra HIF-supportrar med mig, upplevt!
Och när jag ändå skriver om diverse publikrekord måste väl
även nämna något om publikrekordet här på Edströmsvallen, idrottsplatsen du ser
på bilderna här ovan och som det här inlägget egentligen handlar om. Det
publikrekordet ligger på otroliga 7 826 personer och sattes för mååånga år
sedan, den 26 januari 1958, då Hälleforsnäs IF mötte lokalkonkurrenten
Katrineholms SK i den säsongens Allsvenska bandy. Men den matchen vill jag inte
skriva mer om då matchen slutade 2-7. Och du anar nog även att det rekordet
står sig än idag så här 67 år senare, och det kommer nog aldrig att slås på
denna arena…
Och jodå, visst har jag fotat här för, senast var under en av de fordonsträffar som numer sker sommartid på denna gamla bandyallsvenska arena, och i år startar dessa fordonsträffar torsdagen 26/6. Dessutom är det en populär bilbingo här de flesta fredagkvällar på somrarna, men den har jag inte fotat.
