Visst blir man fundersam, i alla fall blir jag det, när man far förbi en kåk som denna, där det står helt tömt utefter en väg där det finns tätorter åt båda hållen, även om det nu är ett antal mil till dessa. Men ändå. Tankarna mina drar alltid iväg om varför det blivit så när jag springer på hus som detta, och jag tänker mig att ägarna numer blivit en ägare då jag inbillar mig att här har ett par bott med sina barn i många år. Åren gick, barnen lämnade för att bosätta sig på andra ställen runt om i landet, föräldrarna blev kvar, och åren fortsatte gå. Så småningom blev blev de så gamla att någon lämnade jordelivet och den andra blev ett par år senare sjuk och framlever numer sina dagar på ett äldreboende inom kommunen, eller kanske t.o.m. ett sjukhus. Om nu inte hen också gått vidare, och ingen av arvtagarna bor i närheten för att kunna ta över. Svårsålt är det då huset ligger precis invid väg 35, för det gör att skulle någon vilja ha det som t.ex. fritidsboende är det naturligtvis väldigt störigt med trafiken alldeles i närheten. Kan tänka mig att ovanstående fundering är nog något som gäller för många tomma "fräscha" hus runt om i Sverige.
Jaja, det är som det är, och du är väl här för att se bilderna, och dom ser du här nedan. Vill du se fler bilder från denna väg 35, det är trots allt del 21 i serien det här, ser du dessa om du börjar här!